Kommentarer till Professor Tomas Kroksmark

Kommentarer till Vem i hela världen gör fel? av Mikael Sjöström

Mikael Sjöström — Wed, 09 May 2012 11:56:52 +0000

höga betyg=bra skola=många elever=stor skolpeng=?

när det istället borde så ut så här:

låga betyg=stor skolpeng=bra skola=många elever

Kommentarer till Om betygen i skolan – igen… av Anneli Ståhl

Anneli Ståhl — Mon, 07 May 2012 11:54:27 +0000

Bra diskussion om betyg. Jag har min gymnasiekompetens från folkhögskolan, vilket var en strategi från min sida då jag motsatte mig rådande betygssystem (1 – 5) och har aldrig haft några problem med högre studier, just nu ingår jag i Modellskolan på Strövelstorps skola. Många av mina klasskamrater, från tiden på folkhögskolan är läkare, överläkare, civilingenjörer, skådespelare, filosofie doktor osv. Med andra ord prognosen i omdömena fungerade alldeles utmärkt. Har i alla år hävdat att det finns ett betygssystem som fungerar, varför måste vi uppfinna (återuppfinna) ett nytt?

Kommentarer till Lärarforskning – vetenskap eller humbug? av Lasse

Lasse — Thu, 26 Apr 2012 23:21:10 +0000

Jag har också naturvetarbakgrund. Det är sannerligen knepigt att tränga in i den lösligare tillvaro andra vetenskapsgrenar har att navigera och kartera.

Kommentarer till Vem i hela världen gör fel? av Sascha Bolotin

Sascha Bolotin — Wed, 18 Apr 2012 23:14:06 +0000

”Incitament” är ett bra ord… Det går inte att utbilda bort betygsfusket så länge det så kraftfullt premieras. Det göder bara i stället det som Foucault kallat ”den offentliga lögnen”.

Kommentarer till Forskning av Skype – kunskap i rymden? « Karl Asps blogg

Skype – kunskap i rymden? « Karl Asps blogg — Mon, 16 Apr 2012 08:13:46 +0000

[...] stretchadhet. Lärandets digitala mysterier i En-till-En-miljöer i skolan”. På webplatsen http://tomaskroksmark.se/forskning/ går det att hämta den. Där undersöker Kroksmark vidare digitaliserat lärande. Första meningen [...]

Kommentarer till Konsten att finna det avgörande argumentet… av Tomas Kroksmark

Tomas Kroksmark — Fri, 13 Apr 2012 06:41:36 +0000

Dennis!
Det tycks mig som om vi är överens om det mesta. Mer-av-samma är ingen bra väg att möta olikheter och mångfald – det är en annan typ av tänkande som måste fram.

Hans-Gunnar talar om allmän och särskild kurs i matematik. Tanken är nog bra men vad ger den egentligen? Är det inte så att ett halvt sekel av matematikdidaktisk forskning gått helt fel? Ett antal miljarder kronor senare står vi fortfarande 2012 med elever i skolan som är ointresserade av matematik och naturvetenskap. Forskningen inom det här området har inte givit så mycket som vi alla haft anledning att förvänta oss.

Men var är felet?

Den mest fantastiska kommentaren som man kan få på den frågan är att ”matematik är svårt” i kombination med ”dagens matematiklärare kan för lite matematik”. Om vi för sakens skull gör antagandet att det är korrekta slutsatser, kan vi då nöja oss med dessa? Att utbilda matematiklärare upp till magisternivå är inte svårt. Det klarar och alla universitet och de flesta högskolor. Därmed skulle vi ha löst det senare problemet? Men räcker det? Att göra matematiken mindre ”svår” är nog en aning besvärligare eftersom det genast blir en pedagogisk fråga. Det är just här som den matematikdidaktiska forskningen kommer in.

Den borde ha som sin främsta uppgift att lösa frågan om hur vi gör då vi lär oss matematik i skolan – särskilt barn och ungdomar och specifikt den matematik som förekommer i skolans kursplanemål. Med tanke på hur det faktiska läget ser ut går det att dra slutsatsen att matematikdidaktisk forskning löser fel problem.

Kommentarer till Konsten att finna det avgörande argumentet… av Dennis Reinhold

Dennis Reinhold — Thu, 12 Apr 2012 11:47:53 +0000

Jag läser med stort intresse både Tomas Kroksmark och Hans-Gunnar Liljevall. Mångfalden av ”problem” i den svenska skolan är omfattande och listan skulle säkert kunna göras ganska lång. Och varje gång vi ska lösa ett problem med vårt typiskt västerländska linjära tänkande dvs ”om vi bara gör så här så löser vi problemet” men som Tomas mycket riktigt skriver så är det betydligt mer komplicerat än så. Dessutom skapar vi oftast nya problem med våra lösningar. Och så håller det på. Att mäta och att jobba efter mål kommer alltid att ställa stora krav på individ, organisation och samhälle och det får vi leva med såvida vi inte vill ändra vår filosofi men jag tillhör dem så tror att det är fullt möjligt att få alla elever att minst nå målen för betyget E och det är precis som Tomas skriver, att det i första hand handlar om hur skickliga vi blir på att möta mångfalden av behov. Att fördela pengar i kommunen på ett sätt som tar hänsyn till diverse faktorer att ha en hög personaltäthet är mycket bra men det hjälper inte ett dugg om vi fortsätter att göra mer av samma. Vår största utmaning är och förblir att skapa topp pedagoger.

Kommentarer till Vem i hela världen gör fel? av Dennis Reinhold

Dennis Reinhold — Thu, 12 Apr 2012 11:21:04 +0000

Hur kan det komma sig att resultaten på nationella prov på dessa 20 skolor avviker så starkt från den senare då mer positiva betygsättningen? Förslagen är många, vi kan se flera i den här bloggen, som att lärare sätter högre betyg för att inte hamna sämre till i löneutveckling eller att betygsättande lärare inte bör rätta nationella proven. Efter att ha sett ”världens bästa skitskola” så kan jag inte utesluta någon förklaring. Men som alltid så är det problemet som är problemet…..och vad är då problemet? ”Naturvetare” från 3 april har sina teorier och jag är inte rätt person för att utesluta de systemfel som ”Naturvetare” hävdar. Men jag skulle vilja föreslå att vi studerar vad skolinspektionen drar för slutsatser efter sin granskning. Det är i första hand där vi kan komma nära problemets kärna vilken kanske i första hand rör sig om brister i bedömningen. Det var inte så himla längesedan som många av skolansvariga och lärare kliade sig i huvudet över begreppet ”formativ bedömning”. Kan det inte vara så enkelt att vi måste lägga betydligt mer fortbildning på bedömning för lärande än vad vi har gjort hittills? Kan det inte vara så att vi måste lägga betydligt mer fokus på kollaborativt arbete kring formativ bedömning? Det kan inte nog betonas hur viktigt det är att lägga mer tid på att granska sin egen undervisning i förhållande till syfte, mål och grunder för bedömning så att det hänger ihop i slutändan. Det räcker inte med en studiedag här och där, vi måste också satsa konferenstid, arbetslagstid och inte minst så måste alla på egen hand lägga tid på att kvalitetssäkra sin undervisning och bedömning. Fortbildning, kollaborativt lärande och egna ansträngningar är som jag ser de viktigaste svaren för att åtgärda ”problemet”. Ribban hamnar i nivå med vår förståelse och jag vill nog hävda att genom att öka vår förståelse så kommer vi i betydligt högre grad tillrätta med ”problemet” eller varför inte kalla det utmaning.

Kommentarer till Vem i hela världen gör fel? av Sascha Bolotin

Sascha Bolotin — Thu, 12 Apr 2012 08:06:06 +0000

Ett förtydligande kanske är på plats? Jag saxar ur Skolvärlden.se (2012-03-30):

Skolinspektionen har specialgranskat 20 skolor, vars bedömningar av de nationella proven skilde sig mest från myndighetens egen bedömning vid omrättningen. I studien ingår både kommunala och fristående grundskolor och gymnasieskolor. Resultatet är att 19 av de 20 skolorna brister i hanteringen av nationella prov. (...)

Jag tolkade "19 av 20" som att 95 % av alla "vanliga" skolor gör remarkabla fel i frågan, och om det inte bara var jag som tolkade det så kanske faktum att vi köpte denna tolkning ändå säger något om vårt stämningsläge?

Kommentarer till Vem i hela världen gör fel? av Tomas Kroksmark

Tomas Kroksmark — Mon, 09 Apr 2012 16:08:29 +0000

Det sista kan jag hålla med om.

Men jag tror att du missuppfattar vetenskapernas olika kunskapsintressen. Om du till exempel studerar Jürgen Habermas kan du se att han talar om: tekniska, praktiska och emansipatoriska kunskapsintressen. Varför-frågan inom medicinsk och naturvetenskaplig forskning ligger före resultatet – som alltid styrs av ett intresse att komma fram till något. Det handlar inte om naturvetenskapen i SKOLAN. Ditt påpekande visar kanske något viktigt – skillnaden mellan disciplin och skolämne; forskning och undervisning.