Modellskolan


Modellskolan är namnet på en bestämd skolenhet (eller flera) i en kommun där man arbetar systematiskt och medvetet med att grunda verksamheten i vetenskapligt tänkande och egen forskning. Ett viktigt krav för Modellskolan är att lärarna där ska arbeta i enlighet med 3O-modellen.  Genom 3O-modellen arbetar skolan med kollektiv kompetensutveckling, som innebär att alla lärare vid skolan eller i kommunen är med. Målet är att samtliga lärare vid Modellskolan – via kompetensutveckling på avancerad nivå – ska erövra forskarkompetens via universitetsstudier på avancerad nivå (magister/master). Visionen för Modellskolan är att eleverna vid skolan eller i kommunen, som en konsekvens lärarnas kompetensutveckling ska nu full social och kunskapsmässig måluppfyllelse. Läs med om kraven på Modellskolan: Klicka.

En viktig utgångspunkt för Modellskolan är Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) och där särskilt Kapitel 1, 5 §: ”Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” – med tillägget: Forskande lärare.

Modellskolan startade i Jönköpings kommun hösten 2010 efter beslut i Skol- och barnomsorgsnämnden den 10 november 2009. Det är Ribbaskolan i Gränna som är Modellskolan – en förskola + F-9-skola med ca 100 lärare. Samtliga deltar i kurser som högskolan ger där målet är att alla ska nå minst en masterexamen i lärande.

Modellskolan/Ribbaskolan i Gränna har nu arbetat ett år. Omkring 45 lärare är examinerade på C-nivån i lärande. Resultaten då det gäller elevernas kunskapsutveckling visar att skolan gått från en sista plats (12) i kommunen till en tredjeplats. Se resultat.

NYTT! En film om Modellskolan och 3O-modellen för USA är nyligen producerad. Se filmen!

NYTT! Vi har varit i USA för att presentera Modellskolan. Läs mer…

Modellskolans idé bygger på några centrala antaganden som du kan läsa om här. Klicka.

I huvudsak rör det sig om en skola på vetenskaplig grund – så som det anges i Skollagen Kap 1, § 5 – med forskande lärare. Forskningen sker inom arbetstiden och den bygger på en universitetsutbildning som lärarna följer (på avancerad nivå, masternivå) som omfattar 30 hp per år.

Modellskoleprojektet blir därmed att liknas vid en kollektiv kompetensutveckling för lärare, vid en enskild skola eller hel kommun,  till att vid sidan av lärarkompetensen också erövra en forskande kompetens som ska användas i den egna skolans praktik. Läs mer om argumenten för Modellskolan: Skolans ödesfråga. Klicka.

Metoden för kompetensutvecklingen kallas 3O-modellen. Klicka.

Resultaten för Modellskolans första år på Ribbaskolan i Gränna finns här. Klicka.

Lathund för den som vill starta en Modellskola. Klicka.

Modellskolan ställer krav på kommunen, skolledning och lärare för att kunna genomföras fullt ut. Läs om kraven Klicka.

Flera forskningsstudier genomförs i samband med Modellskolan i Gränna. Utöver den forskning som lärarna vid skolan själva gör (som kommer att läggas ut på den här sidan under oktober månad), bedrivs följande projekt:

Vägar till utbildning på vetenskaplig grund
Fil dr Anki Wennergren, Högskolan Halmstad & fil mag Pia Åman, HLK.
Studien har fokus på det didaktiska innehållet och framför allt lärares pedagogiska handlingar i klassrummet för att skapa förutsättningar för elevers lärande. Vilka lärprocesser iscensätts av läraren och på vilka grunder väljs metod/arbetssätt?
Finansieras via Regionförbundet i Jönköping och Länsstyrelsen i Jönköping.

Kollektiv kompetensutveckling och lärares lärande
Fil dr Anki Wennergren, Högskolan Halmstad & fil mag Pia Åman, HLK.

Studien har som syfte att undersöka på vilket sätt lärarna deltar i 3O-modellen och hur deltagandet kan förstås i relation till lärares lärande.
Finansieras via Regionförbundet i Jönköping och Länsstyrelsen i Jönköping.

Handledares upplevelser av att handleda för kollektiv
kompetensutveckling i skolan

Fil dr Kerstin Bladini, Karlstads universitet.
Studien syftar till att bilda kunskap om handledarnas upplevelser av att delta i 3O-projektet, hur de uppfattar att lärarnas professionella utveckling stöds genom handledningssamtalen, och hur deras egen utveckling som professionella handledare stöds genom metahandledningen.
Finansieras via EU.

De handleddas erfarenhet, upplevelser och lärande i
kompetensutveckling av lärare

Fil mag Eva Dahlkvist, HLK.
Studie där syftet är att bidra med kunskaper om hur lärarnas professionella utveckling stöds genom handledningssamtalen, med fokus på de handleddas erfarenheter, upplevelser och lärande.
Finansieras via EU.

Lärande via handledning
Fil dr Karin Åberg, HLK.
Studien  syftar till att bilda kunskap om hur lärandet sker i handledningssamtalen.
Finansieras via EU.

Akademiseringen av läraryrket och skolans praktik
Fil dr Mikael Segolsson & professor Tomas Kroksmark HLK.
Studien har fokus på vad som händer i förvetenskapligandet av läraryrket och av en skolpraktik. Vad innebär det för lärarnas uppfattningar av yrkeskompetensen, synen på undervisning, lärande och kunskap?
Finansieras inom Akademin för skolnära forskning.

Professonellt lärande inom professionen
Fil dr Karin Åberg & professor Tomas Kroksmark HLK.
En studie inom ramen för 3O-projektet: Vad är professionellt lärande hos yrkesverksamma lärare? Hur går det till? Vad krävs för att det ska komma till stånd?
Finansieras via EU.

Forskande lärare – skola på vetenskaplig grund
Fil dr Karin Åberg & professor Tomas Kroksmark, HLK.
Studien syftar till att utveckla ny kunskap om vad som händer då läraryrkets didaktiska komponenter kompletteras med  vetenskapliga sådana. Vilken nytta har lärare av egen forskning, av vetenskapligt tänkande och handlande i skolans lokala praktik? Hur ser skillnaden ut mellan univeristetens forskning om skolan och lärarnas egen forskning i skolan.
Finansieras av EU.

______________________________________________

Övrig forskning med anknytning till Modellskolan:

What does it take to Implement Research-Based Knowledge in Schools?
Professor Tomas Kroksmark, HLK. Läs

_______________________________________________

Lärarnas forskning 2010-2011

Lärandets former kring tema vatten hos elever i åldrarna 6-7 år på fritidshemmet
Anna Hermansson
Susanne Zettervall
Läs artikeln

Barns beskrivningar av vad de lär sig av att läsa en skönlitterär text
Anna Franklin
Ulrika Karlsson
Läs artikeln

 Betydelsen av sångstunden i öppna förskolan
Marie Hjälmarö
Läs artikeln

Hur uppfattar barn det som händer i samlingen
Tio barns uppfattningar av samling
Lena Windefors Asserdal
Elisabet Landh
Läs artikeln

Hur använder små barn matematik i leken?
Annelie Engstrand
Harriet Johansson
Monica Rendahl Günther
Läs artikeln

Elevers användning av vetenskapliga argument och metoder
En fenomenografisk studie
Eva-Lena Jonsson
Anneli Nilsson
Helena Simonsson
Läs artikeln

Att lära tillsammans
En aktionsforskningsstudie om elevers lärande i grupp
Helena Svanängen
Läs artikeln

Hur tänker elever när de räknar subtraktion?
Ann-Kathrin Hjalmarson
Kerstin Nyqvist
Eva Venemyr
Läs artikeln

Stadieövergångar
Elevers uppfattningar och förväntningar inför år 7
Sonia Axberg
RosMarie Danielsson
Carina Tollander
Läs artikeln

Vilken matematik finns i barns bygglek?
Annika Hinas
Kristina Wibring
Läs artikeln

Barns icke-verbala språk vid matsituationen
Malin Andersson
Anita Hansen
Läs artikeln

Elevers strategier vid ordinlärning
En intervjuundersökning
Therese Kaindl
Ann Bergkvist
Karin Isaksson
Läs artikeln

Byt fokus!
En learning study om undervisningens betydelse för lärande
Lea Erixson
Karin Frostfeldt-G,
Klara Kerekes
Birgitta Lundberg
Läs artikeln

Får jag vara med?
En studie om förskollärares uppfattningar om hur barn får tillträde till den fria leken
Annica Blennborn
Kristina Göransson
Sara Winnerhed
Läs artikeln

Elevers förväntningar på sin skoldag i år 7
Erica Karlsson
John Ericson
Läs artikeln

Vad motiverar tonårspojkar till det egna lärandet? 
En fenomenografisk undersökning av tonårspojkars motivation i praktiska ämnen
Christina Gunterberg
Karin Sundquist
Läs artikeln

När lär sig elever bäst under en skoldag?
Lena Säf
Ann-Charlotte Bjurenfalk
Läs artikeln

Vad ska vi göra på gympan idag?
Anne Asp
Johny Harrysson
Läs artikeln

Pressklipp

Spara / Dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • TwitThis
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

En kommentar till Modellskolan

  1. Pingback: Vetenskap och Skola | Frekar06 Blogg