Modellskolan


Modellskolan är namnet på en bestämd skolenhet (eller flera) i en kommun där man arbetar systematiskt och medvetet med att grunda verksamheten i egen vetenskaplig kompetens och i egen didaktisk forskning. Grundtanken med Modellskolan är att om vetenskaplig kompetens adderas till didaktisk skicklighet hos lärare i skolan, blir resultatet ökad kvalitet/ökad måluppfyllelse hos eleverna. 

Den första Modellskolan beslutades om i november år 2009 och startade höstterminen 2010. Det var Ribbaskolan i Gränna som var först ut. Resultatutvecklingen ser ut enligt nedan:

Kurva B

Det genomsnittliga meritvärdet har gått från 196 poäng (2009) till 223 poäng (2013) – se kurvan till vänster. Ca 40 % av eleverna i nian saknade betyg (2009) i ett eller flera ämnen. År 2014 är den andelen cirka 5 %. Få elever kunde (2009) tänka sig att rekommendera skolan till en kamrat. Idag är det förhållandet det omvända. Resultaten har tagit skolan från sista platsen i Jönköpings kommun till att nu vara nummer tre (efter Internationella Engelska Skolan och Riksinternatet Grennaskolan).

I september 2013 granskade Skolinspektionen Ribbaskolan. Hela ‘rapporten’ omfattar några få A4-sidor. Inte en enda anmärkning. Istället pekar man bland annat på att:

”Den pedagogiska personalen deltar i en långsiktig och gemensam kompetens- utvecklingsinsats som innebär att innehåll, arbetssätt och metoder i undervis- ningen kontinuerligt omprövas och utvecklas. Detta har medfört att lärarna har utvecklat ett självkritiskt förhållningssätt som bland annat påverkat hur de tänker och agerar kring anpassning av undervisningen i syfte att möta ele- vemas olika behov. Såväl i skolan som på fritidshemmet har arbetet med att tydliggöra målen och kunskapskraven utvecklats med hjälp av de pedagogiska planeringar som nu upprättas för olika ämnen och arbetsområden.”

Under 2013 har eleverna också placerat sig som trea i landet i Pythagoras test (matematik). Läs mer…

Bland andra Modellskolor finns Ströveltorpsskolan i Ängelholms kommun. Se resultaten. I Karlskrona kommun finns flera skolor som arbetar enligt Modellskolan. Se resultaten.

En film om Modellskolan och 3O-modellen för USA. Se filmen!

  • Läs om Modellskolan i Strövelstorp (december 2013). Läs
  • Läs om Modellskolan på Skolverkets hemsida. Läs…
  • Senaste nytt om Strövelstorp – igen Läs…
  • Artikel om Modellskolan i Strövelstorp. Läs…
  • Boken om Modellskolan har kommit. Vidare…

Modellskolans idé bygger på några centrala antaganden som du kan läsa om här. Klicka.

Huvudidén för Modellskolan bygger på att om lärare utvecklar vetenskapliga kompetenser som integreras i den didaktiska skickligheten så att de kan forska i den egna praktiken (på lärandes mysterium) kommer skolans kvalitet att öka. Id´n bygger på följande antaganden:

  1. Skolkunskaper är ett resultat av lärande i skolan.
  2. Om lärare ska undervisa på säker grund måste de veta hur eleven gör då denne lär sig något i skolan.
  3. Om lärare inte hur eleven lär sig i  skolan blir undervisningen en osäker/chansartad verksamhet.
  4. Om lärare inte vet hur eleven lär sig men har som mål att undervisningen ska bli säker (på vetenskaplig grund) måste läraren ta reda på hur eleven lär sig.
  5. I en skola på vetenskaplig grund forskar lärare på hur eleven lär sig i skolan och anpassar sin undervisning efter kunskapen om elevens lärande. Läs mer…

För att nå fram till en Modellskola som klarar kraven i Skollagen Kap 1, § 5 (Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet) och där kvaliteten ökar måste ett arbetsplatsförlagt kompetensutvecklingsprojekt bedrivas som bygger på 3O-modellen. Klicka. Modellen bygger på tre sk ben:

  • Input – där rektorer och lärare inspireras genom föreläsningar, filmer, studiebesök, litteratur etc.  Målet är att hela organisationen ska uppleva glädjen i att utvecklas kollektivt och kollegialt.
  • Fördjupning – där rektorer och lärare i seminariets form (7-grupper) samtalar om, diskuterar och granskar inspirationens innehåll med utgångspunkt i den lokala skolans villkor. Inom ramen för bearbetningen ligger också den forskning som lärarna gör i den egna verksamheten.
  • Bearbetning – som består av grupphandledning (7-grupper) där input och bearbetning ska integreras i den konkreta yrkesverksamheten. Grupphandledning styrs av den dialogiska reflektionsmodellen (se Åberg, 2014) och syftar till att formulera autentiska frågor som har med den konkreta yrkesutövningen att göra.

3O-modellens olika delar rullar i ett schema under hela läsåret så att en cykel består av:

  1. Inspiration (ca en halv-/heldag i månaden)
  2. Bearbetning i seminarieformen (ca 2-3 timmar i månaden)
  3. Fördjupning i form av grupphandledning (ca 2-2,5 timmar i månaden)
  4. Som en fjärde punkt kan den egna forskningen nämnas (som en del av bearbetningen) som ska vara integrerad i undervisningen; lärarna forskar på den egna undervisningen i klassrummet eller i barngrupppen.

Sammantaget omfattar Modellskolan i tid ca 3-4 timmar i veckan. Tiden tas ur:

  • Lärarnas arbetstidsavtal som omfattar a) 35 + 10,5 timmar i veckan varav undervisningen omfattar ca  mellan 18-20 timmar i veckan. Delar av den tid som ligger utanför undervisningen (ca 25 timmar i veckan) kan användas  för Modellskolan, eller b) 40 timmarsvecka där tiden för Modellskolan kan tas inom denna ram.
  • Kompetensutvecklingsavtalet (ÖLA 2000) ger lärare avtalsenlig rätt till 104 timmars kompetensutveckling på betald arbetstid. 104 timmar om året innebär 13 heldagar per år (= 1 heldag var 20 arbetsdag under terminstid)  för egen kompetensutveckling på avancerad nivå. Ur denna pott kan också tid tas till Modellskolan.

Modellskolan kan i vissa fall erbjuda lärarna (några eller alla) möjligheten att koppla den arbetsplatsförlagda kompetensutvecklingen till universitets-/högskolekurser. Det innebär att Modellskolans lärare tar högskolepoäng parallellt med att de arbetar heltid som lärare. I regel innebär det att lärarna tar 15 hp per termin i ämnen, som ger dem kunskaper i och om forskning i skolan, i den egna praktiken. I vissa fall leder dessa studier fram till en magisterexamen i utbildningsvetenskap.

Lathund för den som vill starta en Modellskola. Klicka.

Senaste nytt från Modellskolan i Strövelstorp (december, 2013). Läs…

Modellskolan ställer krav på kommunen, skolledning och lärare för att kunna genomföras fullt ut. Läs om kraven Klicka.

Flera forskningsstudier genomförs i samband med Modellskolan i Gränna. Utöver den forskning som lärarna vid skolan själva gör (som kommer att läggas ut på den här sidan under oktober månad), bedrivs följande projekt:

Vägar till utbildning på vetenskaplig grund
Fil dr Anki Wennergren, Högskolan Halmstad & fil mag Pia Åman, HLK.
Studien har fokus på det didaktiska innehållet och framför allt lärares pedagogiska handlingar i klassrummet för att skapa förutsättningar för elevers lärande. Vilka lärprocesser iscensätts av läraren och på vilka grunder väljs metod/arbetssätt?
Finansieras via Regionförbundet i Jönköping och Länsstyrelsen i Jönköping.

Kollektiv kompetensutveckling och lärares lärande
Fil dr Anki Wennergren, Högskolan Halmstad & fil mag Pia Åman, HLK.

Studien har som syfte att undersöka på vilket sätt lärarna deltar i 3O-modellen och hur deltagandet kan förstås i relation till lärares lärande.
Finansieras via Regionförbundet i Jönköping och Länsstyrelsen i Jönköping.

Handledares upplevelser av att handleda för kollektiv
kompetensutveckling i skolan

Fil dr Kerstin Bladini, Karlstads universitet.
Studien syftar till att bilda kunskap om handledarnas upplevelser av att delta i 3O-projektet, hur de uppfattar att lärarnas professionella utveckling stöds genom handledningssamtalen, och hur deras egen utveckling som professionella handledare stöds genom metahandledningen.
Finansieras via EU.

De handleddas erfarenhet, upplevelser och lärande i
kompetensutveckling av lärare

Fil mag Eva Dahlkvist, HLK.
Studie där syftet är att bidra med kunskaper om hur lärarnas professionella utveckling stöds genom handledningssamtalen, med fokus på de handleddas erfarenheter, upplevelser och lärande.
Finansieras via EU.

Lärande via handledning
Fil dr Karin Åberg, HLK.
Studien  syftar till att bilda kunskap om hur lärandet sker i handledningssamtalen.
Finansieras via EU.

Akademiseringen av läraryrket och skolans praktik
Fil dr Mikael Segolsson & professor Tomas Kroksmark HLK.
Studien har fokus på vad som händer i förvetenskapligandet av läraryrket och av en skolpraktik. Vad innebär det för lärarnas uppfattningar av yrkeskompetensen, synen på undervisning, lärande och kunskap?
Finansieras inom Akademin för skolnära forskning.

Professonellt lärande inom professionen
Fil dr Karin Åberg & professor Tomas Kroksmark HLK.
En studie inom ramen för 3O-projektet: Vad är professionellt lärande hos yrkesverksamma lärare? Hur går det till? Vad krävs för att det ska komma till stånd?
Finansieras via EU.

Forskande lärare – skola på vetenskaplig grund
Fil dr Karin Åberg & professor Tomas Kroksmark, HLK.
Studien syftar till att utveckla ny kunskap om vad som händer då läraryrkets didaktiska komponenter kompletteras med  vetenskapliga sådana. Vilken nytta har lärare av egen forskning, av vetenskapligt tänkande och handlande i skolans lokala praktik? Hur ser skillnaden ut mellan univeristetens forskning om skolan och lärarnas egen forskning i skolan.
Finansieras av EU.

______________________________________________

Övrig forskning med anknytning till Modellskolan:

What does it take to Implement Research-Based Knowledge in Schools?
Professor Tomas Kroksmark, HLK. Läs

_______________________________________________

Lärarnas forskning 2010-2011

Lärandets former kring tema vatten hos elever i åldrarna 6-7 år på fritidshemmet
Anna Hermansson
Susanne Zettervall
Läs artikeln

Barns beskrivningar av vad de lär sig av att läsa en skönlitterär text
Anna Franklin
Ulrika Karlsson
Läs artikeln

 Betydelsen av sångstunden i öppna förskolan
Marie Hjälmarö
Läs artikeln

Hur uppfattar barn det som händer i samlingen
Tio barns uppfattningar av samling
Lena Windefors Asserdal
Elisabet Landh
Läs artikeln

Hur använder små barn matematik i leken?
Annelie Engstrand
Harriet Johansson
Monica Rendahl Günther
Läs artikeln

Elevers användning av vetenskapliga argument och metoder
En fenomenografisk studie
Eva-Lena Jonsson
Anneli Nilsson
Helena Simonsson
Läs artikeln

Att lära tillsammans
En aktionsforskningsstudie om elevers lärande i grupp
Helena Svanängen
Läs artikeln

Hur tänker elever när de räknar subtraktion?
Ann-Kathrin Hjalmarson
Kerstin Nyqvist
Eva Venemyr
Läs artikeln

Stadieövergångar
Elevers uppfattningar och förväntningar inför år 7
Sonia Axberg
RosMarie Danielsson
Carina Tollander
Läs artikeln

Vilken matematik finns i barns bygglek?
Annika Hinas
Kristina Wibring
Läs artikeln

Barns icke-verbala språk vid matsituationen
Malin Andersson
Anita Hansen
Läs artikeln

Elevers strategier vid ordinlärning
En intervjuundersökning
Therese Kaindl
Ann Bergkvist
Karin Isaksson
Läs artikeln

Byt fokus!
En learning study om undervisningens betydelse för lärande
Lea Erixson
Karin Frostfeldt-G,
Klara Kerekes
Birgitta Lundberg
Läs artikeln

Får jag vara med?
En studie om förskollärares uppfattningar om hur barn får tillträde till den fria leken
Annica Blennborn
Kristina Göransson
Sara Winnerhed
Läs artikeln

Elevers förväntningar på sin skoldag i år 7
Erica Karlsson
John Ericson
Läs artikeln

Vad motiverar tonårspojkar till det egna lärandet? 
En fenomenografisk undersökning av tonårspojkars motivation i praktiska ämnen
Christina Gunterberg
Karin Sundquist
Läs artikeln

När lär sig elever bäst under en skoldag?
Lena Säf
Ann-Charlotte Bjurenfalk
Läs artikeln

Vad ska vi göra på gympan idag?
Anne Asp
Johny Harrysson
Läs artikeln

Pressklipp

Spara / Dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • TwitThis
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!