Pedagogik & didaktik

Pedagogik som vetenskaplig disciplin har vi i formell mening haft i vårt land sedan 1910. Didaktiken är betydligt yngre. Den första professuren inrättades 1996.

Idag har vi i vårt land ca 175 professorer inom paraplyområdet utbildningsvetenskap (dvs pedagogik, didaktik, pedagogiskt arbete etc), ca 700 lektorer och ca 500 doktorander. (Ref). Tillsammans publicerar den utbildningsvetenskapliga forskningen uppskattningsvis ca 850 vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter om året.

Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté – som stödjer forskning och utbildning på forskarnivå av högsta vetenskapliga kvalitet inom det utbildningsvetenskapliga området – har mellan åren 2012–2018 beviljat 1.1 miljarder kronor till stöd för utbildningsvetenskaplig forskning. På kommitténs hemsida sägs att ”Forskningen bedrivs inom flera olika vetenskapliga discipliner och bidrar till kunskapsutveckling och förstärker den vetenskapliga grunden för utbildning.” Det går att tolka texten så att det är sk grundforskning som stöds – inte sådan tillämpad forskning som har som central uppgift att utveckla och förstärka den svenska skolans kvalitet.

Kanske skulle vi skapa en diskussion om hur forskningsmedel inom pedagogik och didaktik ska styras och hur forskningens inriktning och innehåll måste prioriteras – om forskningens främsta mål att utveckla svensk skola.

Samtidigt styrs skolan och dess utveckling i allt väsentligt av politiker. Det verkliga problemet med forskningens kvalitet och inriktning är hur dessa tolkas och omsätts i politiska beslut. Går det att hävda att skolans verksamhet vilar på vetenskaplig grund – eller är den i allt ideologiskt grundad? En demonstration i hur politiker hanterar forskningens resultat kan exemplifieras av liberalernas Martin Malm. Han ställde erfarenheter från sin äldste son mot hela den samlade forskningen i debattprogrammet Agenda den 20 februari i år. Det är enkelt att utnämna Malm till den kanske mest okunniga politikern som vi har i vårt land då det gäller skolan. Men faktum är att jag tidigare hört liknande övertygelser på kommunal nivå. Referenser till barn och barnbarn är enklare än att sätta sig in i, förstå och ta stöd i forskningen som grund för politiska beslut om skolan.

De flesta anser nog att det finns avgörande fördelar med att vi utvecklar samhället via vårt politiska system snarare än på meritokratiska grunder. Men frågan är om inte skolans utveckling skulle undantas från politiken, av det skälet att den vetenskapliga grunden i de skolpolitiska besluten är alltför svag eller ingen alls.

”Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja totalt 13 projekt.” finansiering med sammanlagt 51 miljoner kronor för åren 2022–2024.

Spara / Dela
  • Facebook
  • del.icio.us
  • TwitThis
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!